Varför ekologiskt del 3 Certifikatbehovet

Detta inlägg faller inte egentligen inte under varför man ska handla ekologiskt men den har en viktig förtydling och behöver benas ur. Märkningen av matvaror blir allt vanligare samtidigt som antal märken ökar. Det har blivit enklare för certifieringsorganen att jobba internationellt vilket gjort att fler och fler produkter i skafferiet får sig en mer eller mindre snygg stämpel. Speciellt mer synlig är den ekologiska märkningen på mat eftersom den år efter år är den starkast växande kategorin i alla länder. Fler och fler producenter visar stolt upp att deras produktionsmetoder följer naturens gång.


EU:s ekologiska certifikat som har en förordning
som gäller för alla länder inom EU



MEN, behövs verkligen ett certifikat för att visa vägen till sjysst mat?

För 5 år sedan så var mitt svar "Nej!". Idag är det tveklöst "JA!". En djupdykning i lantbruk fick mig att förstå att det är i de små byggstenarna naturens krafter är som starkast och samtidigt mest sårbara.

Rörelsen för ekologisk mat är så stor och stark nu att det inte är en rörelse längre. Det är en framtid. Vår dåtid har tyvärr genom ett allt för löst regelverk och okunskap inte gynnat planetens hälsa utan haft ekonomisk tillväxt som affischnamn. Det har skapat en tillvaro där den icke ekologiska maten anses vara vanlig och den ekologiska ovanlig. Och sett till volym i produktion så stämmer det. Andelen ekoodlad mat är i klar minoritet till konventionell.
Men det har inte alltid varit så. Innan slutet av 1800-talet var det ovanliga vanligt. Dvs jordbruket sköttes med de metoder som naturen tillät dem. Det vi idag kallar ekologiska metoder. Det glömde vi bort helt när vi fick lära oss om konstgödning och råolja.

Sveriges ekologiska certifiering KRAV har en något striktare
 lagstiftning, speciellt gällande djurhållning

Som en följd av den konventionella odlingen fick vi helt nya sjukdomar och skadedjur i våra jordbruk. Det innebar att det togs fram olika sorters gifter och mediciner som ökade användandet av onaturligt sammansatta ämnen i vår natur. Med förödande effekter för växter och djur (människan inkluderad).

Fler och fler förstår nu att framtiden är ekologiskt producerad mat och vi gör allt vad vi kan för att stötta den. Så hur ska vi då veta vad som är framtidens mat?
Vi kan ju inte alla ringa till producenten och fråga hur det är framställt. Vi lägger i snitt 2 sekunder på att välja en vara i affären så där finns det inte tid att läsa en produktionshistoria. Ser man på hyllkanterna förut så angav textstorleken vad det viktigaste var att kommunicera, priset. Det är här ett certifikat fyller sin funktion. En tydlig markering för alla som vill och kan handla rätt produkter.

Jag stöter ofta på scenariot att en produkt omnämns eller marknadsför sig som "nästan eko" men inte har ett certifikat som stödjer det. Anledningarna brukar låta att det kostar för mycket eller att det är bökig administration. Kostnaderna för att certifiera en produktion på grönsaker över 300 hektar kosta 8100kr plus ett par tusen i revisionsplikt. Per år. Det borde vara överkomligt. Och om man inte kan organisera papper hur kan man då sköta ett jordbruk? Det brukar till slut komma fram att det sprutas liiiite grand eller det används bara liiiiiite konstgödning. Och om ni läste del 1 förstår ni att det krävs bara liiiiite för att det ska påverka MYCKET.

Demeter är den internationella märkningen av Bio-Dynamiska produkter. Reglerna är mycket hårdare
än de för ekologisk produktion vilket följer de ramar som satts upp för det biodynamiska jordbruket.

Så är du en av dem som enkelt och gärna vill rösta med plånboken och välja mat som är producerad ekologisk eller ännu bättre biodynamisk, så är ett certifikat det enda du kan med högst säkerhet förlita dig på.

Köp eko. Glatt!